det är fascinerande hur en bit av design kan accrete mening över tiden, som nya sammanhang avslöjas, personliga berättelser kommer till ljus, och historien reifierar långsamt våra uppfattningar om en tid. Det finns mönster som, av en eller annan anledning, övergång från att helt enkelt av sin tid att definiera sin tid., Lance Wyman ’ s identitet för olympiska sommarspelen 1968 i Mexiko har hyllats som en höjdpunkt av branding och wayfinding, skapa en oöverträffad känsla av utrymme i stället för den extravaganta arkitekturen som är typisk för OS. Men det är det sammanhang det skapades I och dess betydelse som en kulturell artefakt som gör det till en perfekt fallstudie i betydelsen av mening – och motiverar en djupare analys.
olympisk design kan vara komplex att avkoda, både som ett globaliserat skådespel av fred och epitom av nationalistisk propaganda., Mexiko City OS identitet exemplifierar denna dualitet, överbrygga motstridiga ideologier av en nation i krig med sin egen modernitet, och för en tid, sitt eget folk. 1968 var ett notoriskt turbulent år runt om i världen, och Mexiko upplevde djup social oro när eleverna översvämmade gatorna i protest och krävde en mer öppen dialog med regeringen, frihet för politiska fångar, ett slut på korruption och ett ansvar för regeringens utbredda och våldsamma förtryck., Syftet med denna rörelse kulminerade 10 dagar före öppnandet av de olympiska spelen, när 10.000 människor härstammar på Plaza de las Tres Culturas i Mexico Citys Tlatelolco grannskap för en fredlig rally. I ett försök att dämpa protesterna omringade den mexikanska polisen och soldaterna plaza, och som svar på en falsk provokation organiserad av regeringens egen Olympiska brigad, öppnade eld mot folkmassorna och dödade allt från dussintals till hundratals människor, enligt olika uppskattningar., Otroligt, den mexikanska regeringen framgångsrikt dolt omfattningen av massakern från det internationella samfundet och fortsatte att hålla sina ”spel av fred.”Även idag är Tlatelolco massakern lite känd utanför Mexiko.,stors at Tlatelolco
I detta något skrämmande sammanhang gick en 29-årig designer med en enkelriktad biljett till Mexico City (bokstavligen), omedvetet kliva in i mitten av en revolution., Som den ledande formgivare för Mexico City 1968 Os, Wyman skulle arbeta med ett internationellt team av designers för att skapa händelse—signage-expert Peter Murdoch, arkitekt Eduardo Terrazas, publicering designern Beatrice Trueblood, skulptör Mathias Goeritz, och ordförande i organisationskommittén Pedro Ramirez Vázquez, bara för att nämna några., För att komplettera sitt tal för årets Insights Design föreläsningsserie (som du nu kan titta på—det är fantastiskt), kom Wyman överens om att diskutera OS-identiteten: hur det kom att bli, de kulturella betecknarna den innehåller, hur politiska händelser kring spelen påverkade läsningen och hans känslor om identitetssystemet nästan fem decennier senare.,
Emmet BYRNE (EB)
Jag skulle älska att höra en lite backstory. Vad har Olympiska Kommittén gett dig i uppdrag?,
LANCE WYMAN (LW)
Internationella olympiska kommittén presenterade oss med en enkel korthet: Skapa en identitet som införlivade fem-rings Olympiska logotyp och använde värdlandets språk, spanska, samt franska och engelska för alla publikationer och skyltar. Brief från den mexikanska olympiska kommittén var lika enkelt, kommer direkt från ordförande Pedro Ramírez Vázquez: ”skapa en bild som visar att spelen är i Mexiko som inte är en bild av en mexikansk bär en sombrero sova under en kaktus.,”
det var en skrämmande utmaning, och i viss mening en mycket öppen uppgift. Jag reste till Mexiko med Peter Murdoch och min fru på två månader, Neila, för att delta i ett tävlingsarrangemang – vi hade två veckor på oss att komma på något, och om vi inte gjorde det skulle vi åka hem. Det hjälpte inte, när det gäller stress, att allt vi hade råd var envägsbiljetter för att komma ner dit. Peter och jag arbetade 12 eller flera timmar varje dag och stannade uppe hela natten diskuterar möjligheterna på Hotel Montejo i Mexico Citys Zona Rosa., Varje natt fick stackars Neila lyssna på vår panik när tiden började ta slut och vi hade inte slagit på någonting. Detta var i November 1966, mindre än två år före spelen.
det var en stor lättnad att äntligen komma med början av lösningen—kanske två dagar före tidsfristen—som verkligen baserades på enkel geometri. Logotypen hände på ett mycket logiskt och intuitivt sätt., Det började när jag insåg den enda lineal geometri fem-rings Olympiska logotypen kan vara centralt för att konstruera nummer 68, året för händelsen. Den resulterande trelinjestrukturen i 68-numren blev typografin för ordet ”Mexiko” och logotypen föddes. Det var en logotyp som identifierade händelsen, platsen och året, och det bröt förmodligen varje företagsregel om vad man inte ska göra med den ursprungliga logotypen (
), men det gjorde faktiskt de fem ringarna centrala och genesis till allt som följde., Jag vet inte vad som kom först, erkänner de logiska relationerna i geometrin eller intuitivt följer min näsa och utforskar det uppenbara och bara låter det hända.
att arbeta direkt för Ramírez Vázquez, organisationskommitténs ordförande, var perfekt eftersom jag kunde gå direkt till honom med en idé., Han var arkitekt och känslig för att fatta designbeslut och en lysande arrangör. När vårt arbete började på allvar kunde vi fatta beslut mycket snabbt, och allt byggdes till spec. Jag tyckte om att betrakta honom som en ” bra diktator.”Om det inte var för honom kunde vi inte ha uppnått det vi gjorde på kort tid på mindre än två år. Jag minns Otl Aicher, designern av 1972 München spel, besöka vår studio och säger att de var längre fram i München än vi var. Vi hade 18 månader kvar, medan Aicher hade 18 månader plus fyra år kvar., Det var minst sagt skrämmande att höra., id=”bd07915c8e”>
I worked on the Olympic program from November 1966 to October 1968., Det var hårt arbete med många sena nätter. Jag minns att en av de Olympiska Kommitténs chefer sade att våra partner hemma hade blivit OS-änkor och änkor. Arbetet var utmanande och alltid spännande. När tiden gick på Neila och jag gjorde vänner och utforskade Mexiko och det var en mycket rik livserfarenhet. När OS närmade sig fanns det Ambassadsfester och alla slags sociala händelser, och vi träffade människor som vi förmodligen aldrig skulle ha haft en chans att träffas. Vi blev helt förälskade i Mexiko, och kom undan med några bra historier.,
EB
När jag stötte på din identitet på college var min första läsning rent formell, baserad på en förståelse av 1960-talets opkonst, Bridget Riley etc.- i grund och botten läste jag det som en stilistisk gest som undersöktes aktivt vid den tiden. Den visuella vibrationen talade om rörelse, kommunikation, idéer, med Mexiko i mitten och allt som strålar därifrån., Ambitionerna om universell läsbarhet i vägenhitta, symboler och signage pekade tillbaka till prejudikatet för OS i Tokyo 1964 och den modernistiska agendan.,
LW
That makes sense, since the genesis of the radiating lines was the geometry first., Men så snart likheten med Huichol garnmålning blev uppenbar, fick det oss att inse att vi verkligen ville driva grafiska bilder som resonerade som Mexikanska. Vi gjorde väldigt lite forskning innan vi åkte till Mexiko, så den första veckan spenderades i Museet för antropologi som forskade på inhemsk folkkonst och antika bilder, på Mexikanska marknader som förstod deras lokala design och på gatan tog bilder av arbetet med lokala skyltmålare., När vi fortsatte hade vi möjlighet att arbeta med Huichol-artister, som kom in från delstaten Jalisco och lära av deras unika färgkänsla. I ett fall gjorde vi plywood kvadratiska tabletter (efterliknar traditionell nierika), silkscreened ’68-logotypen på dem och gav dem sedan till Huichol-artisterna (se ovan). Konstnärerna täckte dessa mallar med vax, i vilket de drev strängar av färgad ull, vilket skapade vackra färgillustrationer av fåglar och andra traditionella bilder. Vi använde dessa tabletter som ett hjälpmedel för att utveckla vår färgprogrammering., Vi refererade också till gamla Aztec sniderier, som har en riktigt vacker grafisk kvalitet. Jag blev förvånad över den visuella kraften, kvickheten och humor i designen jag hittade i tidiga mexikanska kulturer. Det påverkade mitt Olympiska arbete, mitt Mexico City Metro arbete, och det mesta jag har gjort sedan dess. Deras exempel på vibrerande färg, den utbredda Op-konsten i den perioden och den djärva uttrycksfulla geometrin som finns i många av de tidiga mexikanska kulturerna bidrog alla till utseendet på det övergripande designprogrammet.,igcaption>utställningsmonter, inspirerade av Toltec warrior statyer
EB
Jag tycker att det är fascinerande hur tre olika ideologier verkar kollidera i det här systemet, varav en del är avsiktlig från din sida och en del avslöjas endast i efterhand, genom anhopning av mening; och det sätt som bildar, i detta fall den abstrakta formen av de utstrålande linjerna, kan rymma allt detta., Å ena sidan har du den modernistiska, internationella stilen, strävan efter universell läsbarhet och basgeometrin som omfattar mekaniserad produktion. I detta sammanhang talar de utstrålande linjerna till masskommunikation i den industrialiserade åldern, idén om Mexiko som sänder sig till världen., Härifrån kan du upend att universalitet med kulturellt specifika signifiers, som använder traditionell Mexikansk motiv, gamla och andliga idéer—att simulera en sammanhängande känsla av nationell stolthet, samtidigt som den återspeglar mashup av kulturer som är moderna Mexiko—ursprungsbefolkningen, de koloniala och moderna mestizo självständig stat—de tre grupper som firas av den ödesdigra Plaza de las Tres Culturas., Att införliva lokala vernacular i designarbete kan ofta känna sig som en övning i att upprätthålla klichéer, men de utstrålande linjerna motstår det igen genom abstraktion och vägrar att bli hackneyed stereotyper. Och när vi utforskar ursprunget till de särskilda motiven-Huichol nierika—till exempel-verkar det andliga sammanhanget nästan omstörtande. Inom dessa bön mandalas, som ses som portaler till den andliga världen, sägs de strålande linjerna att representera en levande Saks kommunikation med gudarna, panpsykiska emanationer från en Shamans peyote-inducerade visioner.,
LW
(Laughs) Well, I’ve often been accused of being on peyote, but it was something I never did.
EB
Yes, I can’t imagine the IOC responding well to a peyote-inspired identity, but honestly the druggy reference doesn’t feel incongruous to me., Det matar in i min nästa läsning av din identitet—den mening som har accreted genom tiden-vilket är hur din identitet fungerar som en visualisering av ren agitation av 1968. Det är helt enkelt svårt att reda ut din identitet från bakgrunden av det året., Den psykedeliska op-art förkroppsligar den frenetiska tiden, att tänka på utforskningen av uppfattningen genom konst och kemi, motkulturen och för mig (som någon som inte levde under perioden och bara kan förstå det som historia), politiken: den globala störningen av studentrörelserna i Frankrike, USA, Polen, Tjeckien, Brasilien, Tyskland och naturligtvis Mexiko. Men det är jag, tittar tillbaka och projicerar på ditt arbete. Hur var det för dig att vara i Mexico City under protesterna och massakern 1968?, Vad tyckte du om att jobba för den mexikanska regeringen då?
LW
det var mycket spänt. Jag var inte mycket äldre än eleverna på den tiden, och jag relaterade till dem djupt. Tlatelolco massakern var en tragedi, och jag minns mycket väl den veckan innan spelen började. Jag kände mig sliten mellan att vilja att spelen inte skulle avbrytas av våldet och vilja stödja eleverna. Jag arbetade för den olympiska kommittén, som mestadels tonade ner betydelsen av våldet., Och även om det kändes som om massakern sveptes under mattan internationellt, var det omöjligt att undvika i Mexico City, med berättelser som kommer in från vänner och, naturligtvis, från min fru Neila, som såg tankar på gatorna. En rådande känsla jag minns var skräcken att eleverna dödades men vi hade ingen känsla av vad upprorets omfattning var vid den tiden. Det var en skrämmande dag till dag upplevelse. Vi visste inte om spelen skulle stoppas, det fanns grenadaros på gatorna, och jag var orolig för min frus säkerhet., Jag minns firandet i olympiska kommittén när vi insåg att spelen skulle fortsätta, och en djup sorg för eleverna.
Jag skulle behöva säga att jag kände mig smutsig.
EB
studentprotesterna och regeringens oproportionerliga svar ger en annan läsning av din identitet, baserat på en förståelse av OS som en ostoppbar behemoth av fred som faller ner på en nation vartannat år och kräver perfektion., I sin uppsats ”Unstable Ground: The 1968 Mexico City Student Protests”, skriver Mary Shi, ”när den Internationella olympiska kommittén beviljade den mexikanska delegationen det olympiska budet 1963, det var inte bara att ge Mexiko äran att vara värd för en internationell sportevenemang; det var också bekräftar Mexikos plats på den internationella scenen som ett” modernt land.”Att ge Mexiko sitt bud för OS 1968 var en performativ handling i stor skala.,”Din grafiska identitet kan förstås som en förlängning av denna prestation, blankettera staden med en djärv bild av ett modernt Mexiko, medan många av dess medborgare kämpade för att demontera denna bild. Shi fortsätter, ”det internationella samfundet hade hyllat Mexiko som förebild för’ från revolution till stabilitet.”…Efter att den utvecklade euroamerikanska världen formellt erkänt Mexikos framsteg när det gäller att bekräfta sitt olympiska bud, skulle den mexikanska eliten inte spara några kostnader för att bekräfta sin nations modernitet., Som de olympiska arrangörerna självmedvetet erkände i en av sina många mottos var de ” inför världens ögon.'”
där Japan hade lyckats fyra år tidigare i att projicera en bild av en nation som skingrade sitt kejserliga förflutna för en modern framtid, utförde Mexiko en lika aspirerande övning av uppfinning, men på ett mycket mer hybrid sätt. Mexikos prestation var tänkt som mindre en ren paus med det förflutna, och mer den harmoniska kulminationen av den moderna mestizaje-identiteten., Inom denna självuppfyllande profetia är din Olympiska identitet starkt anpassad till den mexikanska regeringens dominerande röst (vilket Shi också påpekar i sin tur försökte leva upp till ett lika dominerande internationellt system). Det är ingen överraskning då, att en av de proteststrategier som eleverna använde var anslaget för din identitet, handlingar av grafisk avresa som försökte avslöja den olympiska sloganens hyckleri, ” allt är möjligt med fred.”Vad svarade du på att se din identitet som används för detta ändamål?,
Student protest grafik:
LW
det var intensivt att bevittna. Eleverna undergrävde vår identitet på så kraftfulla sätt. De använde 68-logotypen fritt och kopplade den till revolutionära bilder, till exempel en bild av en polis som en gorilla. De riffade av vårt silhouettesystem, speciellt mina frimärksdesigner, byter bilder av idrottare för bilder av demonstranter som slås av polisen., Och de ersatte även våra sportevenemang symboler med bilder av granater, gasmasker, bajonetter, stövlar och bomber. Men den mest kraftfulla subversion jag såg var ett svar på duvsymbolen som vi skapade för att representera World Peace cultural program. Butiksägare i hela staden fick dekaler av dove-symbolen (
) för att sätta på sina skyltfönster. Eleverna skulle gå förbi och spraya en röd fläck på den vita duvan och låta den röda färgen droppa ner dekal. Det var en effektiv bild av upprorets våld.,daad”>
I was lucky enough to have a bit of closure to the whole experience, when years later in 1986 I was invited back to give a design lecture at UNAM, the National Autonomous University of Mexico., Efter mitt tal presenterade rektorn för designskolan formellt mig med en bok som heter La Grafica del ’ 68, med den anti-statliga grafiken som designats av eleverna för upproret. Han tackade offentligt för att jag skapade ett grafiskt språk för OS som de förvandlade till protestaffischer och andra offentliga bilder. Han var själv en av studenternas demonstranter 1968. Även nu när jag kommer ihåg det här ögonblicket känner jag mig översvämmad med känslor—det var en överraskande stark reaktion. Det kändes som en rensning när han gav mig boken. Återigen var ”smutsig” en riktig känsla—och det kände sig upplyft.,
EB
That’s a really beautiful moment, and it seems to revolve around a revealing contradiction., Som före detta student protestor, varför tackade rektorn dig för att skapa samma identitet som han arbetade så hårt för att undergräva årtionden sedan?
LW
det är en bra fråga, och jag har inget enkelt svar. Vid Olympiska Kommittén arbetade vi alla mycket hårt för att göra OS framgångsrika, vilket kändes mycket viktigt för Mexikos framtid, oavsett politik. Jag tror på OS, och jag tror att syftet med de gamla spelen var att komma ihop i fred, att lägga ner vapen och ha en vänlig idrottstävling., Oavsett om det någonsin var riktigt fulländat vet jag inte, men jag gillar fortfarande tanken. Eftersom berättelserna om att studenter dödades blev en hemsk verklighet blev arbetet för den olympiska kommittén en mycket bitterljuv upplevelse. Jag kunde ha lämnat programmet när vi började inse våldets verklighet. Det var en komplicerad plats att fångas mellan., När rektorn presenterade mig med boken insåg jag att jag var oerhört stolt över mitt arbete för den olympiska kommittén, och också stolt över att grafiken sågs som att ge eleverna en visuell ordförråd att tala igenom, eller tala emot.
EB
i ett tal till studenter ett år efter massakern, Javier Barros Sierra, dekanus av UNAM, skulle förkunna ” lång levande diskrepans!”- kräver en förnyelse av vad han såg som en autonom universitets syfte: att främja oenighet inom kultur och samhälle., Han uppmanade studenter och artister att omfamna de konversationer som verkade oförsonliga, att kräva demokratisk protest och att agera som en folie för regeringens undertryckande av motstånd. I sin utställning, The Age of Differencies, curators Olivier debroise och Cuauhtémoc Medina skulle Rama banan för mexikansk konst i slutet av 1900-talet i samband med Sierras proklamation, artikulera en ålder som definieras av avsiktlig kreativ dissens i kölvattnet av 1968. Deras idé kan fungera som min slutliga tolkning av din identitet också: diskrepans., Eller söka efter fred samtidigt omfamna vibrationen av oenighet.
detta kan vara en konversation som debatterar idén om en designares delaktighet, men det tyder på ett passivt förhållande mellan designern och de krafter som formar vår omgivning—ett förenklat val mellan binären att engagera eller inte engagera., Idén om diskrepans verkar mer önskvärt, och skulle utse formgivaren som tolk av mening, existerande mellan motstridiga ideologier, med uppgift att förstå och ordna dessa idéer i dialog och till och med demontera dem, om det behövs. OS är ett framträdande exempel på något nationer, som föreställda samhällen, gör ständigt: återuppfinner sig genom både ambitionsinfinning och dubbeltillverkning., Ni arbetade i ett ögonblick som definierades av diskrepanser, mellan motsägelsefulla idéer som vägrade att lösa sig ordentligt, och jag tror att ni hittade ett ärligt sätt att fira just den tanken.
LW
som designers blir vi ofta ombedda att forma vår omgivning., När jag tittade tillbaka på min Olympiska erfarenhet fick jag i uppdrag att visuellt presentera Mexiko och spelen på ett lämpligt och positivt sätt. Studentupproret var oväntat och allvarligt. Även nu är en korrekt historia fortfarande sorteras ut. Och jag har fortfarande mina starka känslor. Efter OS fortsatte jag med att designa många visuella system, varav en hel del var i Mexiko. Just nu jag är mycket glad att kunna säga att vi förbereder material för en retrospektiv utställning av mitt arbete på MUAC, museet för modern konst vid UNAM i Mexico City., Det är en ära och ett privilegium att kunna återvända till Mexiko för att visa arbetet och berätta mina historier.,e hemligstämplade NSA artiklar om massakern
• Ett samarbete mellan Museet Tamayo och det Nya Museet att utforska frågor kring Tlatelolco som en kulturell plats
• Ett papper för att utforska arkitekturen och utformningen av de Olympiska spelen, och deras samband med massakern (kräver gratis login)
• En artikel som förklarar ramen för en Ålder av Avvikelser, en utställning om den Mexikanska samtida konst mellan 1968 och 1997
• blogginlägget ”Fragmenterad”: Mexiko ’68 Designer Lance Wyman på Sotji och Os-Branding i Dag