saltersättningsmedel är alternativ med lågt natriumbordssalt som marknadsförs för att kringgå risken för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom i samband med ett högt intag av natriumklorid samtidigt som en liknande smak upprätthålls.
ett saltsubstitut av AlsoSalt
de ledande saltsubstituten är icke-natriumbordsalter, som har sin smak som ett resultat av andra föreningar än natriumklorid., Icke-natriumsalter minskar det dagliga natriumintaget och minskar hälsoeffekterna av detta element.
exempel på sådana ämnen är primära ämnen som innehåller magnesium och kalium, inklusive:
i praktiken används kaliumklorid (även känt som kaliumsalt) oftast. Dess toxicitet för en frisk person är ungefär lika med bordsaltet (LD50 är ca 2,5 g/kg eller cirka 190 g för en person som väger 75 kg). Kaliumlaktat kan också användas för att minska natriumnivåerna i livsmedelsprodukter och används ofta i kött-och fjäderfäprodukter., Den rekommenderade dagpenningen av kalium är högre än för natrium, men en typisk person förbrukar mindre kalium än natrium under en viss dag. Kaliumklorid har en bitter eftersmak när den används i högre proportioner, vilket konsumenterna kan hitta obehagliga. Hydrolyserat protein eller 5 ’ – nukleotider tillsätts ibland till kaliumklorid för att förbättra smaken av saltersättningsmedel.
Tånggranulat marknadsförs också som alternativ till salt.,
olika sjukdomar och mediciner kan minska kroppens utsöndring av kalium, vilket ökar risken för potentiellt dödlig hyperkalemi. Personer med njursvikt, hjärtsvikt eller diabetes rekommenderas inte att använda saltersättningsmedel utan medicinsk rådgivning. Losalt, en saltutbytestillverkare, har utfärdat ett rådgivande uttalande om att personer som tar följande receptbelagda läkemedel inte ska använda saltersättning: amilorid, triamteren, Dytac, kaptopril och andra angiotensinkonverterande enzymhämmare, spironolakton och eplerenon.,
saltersättningsmedel kan också berikas ytterligare med de väsentliga näringsämnena. En saltsubstitut kan, analogt med problemet med jodbrist, bidra till att eliminera den ”dolda hungern” (dvs otillräcklig tillförsel av nödvändiga mikronäringsämnen som järn eller andra mikronäringsämnen). Sådana ämnen främjas av UNICEF som ett”supersalt”.