en visuell sammanfattning: 32 Inlärningsteorier varje lärare bör veta
av Terry Heick
inlärningsteori–och den forskning som går in i det–är ett ämne som ses ofta i universitet och undervisningsprogram, då mindre ofta efter en gång lärare börjar träna i klassrummet.
varför detta är sant är komplicerat., (Om du undervisar, kan du ha mer angelägna frågor än att kunna definiera obskyra inlärningsteorier som inte verkar ha en plats eller roll i vad du undervisar i morgon.) Jag trodde att det kunde vara bra att ha en kort översikt över många av de viktigaste inlärningsteorierna lärare borde veta i en enda bild, varför jag var glad över att hitta Richard Millwoods utmärkta grafik.
Millwood besöker forskare vid Trinity College Dublin, chef för Core Education UK. (Du kan läsa hans blogg här.,) Medan grafiken är nödvändigtvis kort (och har några stavfel), fann jag att det gjorde ett bra jobb med att sammanföra många av de mest kritiska och vanliga teorierna på ett ställe.
om du inte får något annat från ett inlägg som detta, kanske den mest kritiska takeaway är att det finns dussintals teorier som ligger till grund för vad och hur du undervisar redan, och att ju bättre du förstår dem, desto bättre chans måste du behärska din nuvarande strategi och börja få nya möjligheter i ditt klassrum som din ”lärarhjärna” gör plats för denna typ av tänkande.,
vissa definitioner var lite för korta, så jag lade till språk för tydlighet eller djup (även om några jag behöver gå tillbaka och ytterligare fördjupa och förklara, som ” interpersonella relationer.) Låt mig veta i kommentarerna om du har några föreslagna citat eller idéer som kan förbättra resursen. Jag fortsätter att lägga till resurs, länkar och citat som relevanta.
för relaterad läsning, se vår ordbok för 2000-talets Lärare.
en visuell sammanfattning: 32 Inlärningsteorier varje lärare bör veta
1.,Instruktivism
förutsättningen bakom ”Instruktivism” är att lärare tar en central roll i inlärningsprocessen och överför den kunskapen direkt till eleverna.
Se även överföring och direkt instruktion.
2. Flera intelligenser
Vi har flera olika sätt att lära och bearbeta information, men dessa metoder är relativt oberoende av varandra: ledande flera intelligenser i motsats till en (enda) ” allmän intelligens) faktor bland korrelerade förmågor.
3., Erfarenhetsinlärning
kunskap uppnås kontinuerligt genom både personliga och miljömässiga erfarenheter. Eleven måste kunna reflektera över upplevelsen, använda analytiska färdigheter för att konceptualisera upplevelsen och fatta beslut och lösa problem för att använda de idéer som vunnits av erfarenheten.
4. Inlärningsstilar
optimala inlärningskrav som eleverna får instruktioner anpassade till sina inlärningsstilar. (Och sluta lära stilar fungerar inte.)
5., De-schooling Society
skolan skadar utbildningen: ”Eleven är därmed ”skolad” för att förvirra undervisning med lärande, grade advancement med utbildning, ett examensbevis med kompetens och flytande med förmågan att säga något (bra) eller nytt.”
6. Hemundervisning
hemundervisning: kännetecknas främst av att familjen är ansvarig för barnets utbildning.”Det finns ett spektrum av tillvägagångssätt tillgängliga från att reproducera skolan hemma, till projektbaserat lärande i autentiska och självaktuerade och organiserade inlärningsmiljöer, för att slutföra” unschooling.,’
7. Unschooling
det underliggande antagandet om Unschooling är att barn kommer att lära sig naturligt om de får frihet att följa egna intressen och ett rikt utbud av resurser.
8. Kritisk pedagogik
en pedagogisk rörelse som styrs av passion och princip för att hjälpa eleverna att utveckla medvetandet om frihet, känna igen auktoritära tendenser och ansluta kunskap till makten och förmågan att vidta konstruktiva åtgärder.
9., Interpersonella relationer
Lärartyper: lion-tamer, entertainer och new romantic–problemet med självbedömning
10. Montessori-utbildning
Montessori-principer:
klassrum i blandad ålder, med klassrum för barn i åldern 2,5 eller 3 år till 6 år.,
Elevval av aktivitet inom ett föreskrivet utbud av alternativ
oavbrutna block av arbetstid
a ’Constructivist’ eller ’discovery’ modell där eleverna lär sig begrepp från att arbeta med material snarare än genom direkt instruktion
11. Vetenskaplig pedagogik
utbildning-baserad på vetenskap som ändrar och förbättrar individen
12. Erfarenhetsutbildning
den process som sker mellan läraren och studenten som infuserar direkt erfarenhet av inlärningsmiljö och innehåll.,
13. Konstruktionism
den underliggande principen om Konstruktionism som en inlärningsteori är att eleven inte är ett passivt ”kärl”, men måste aktivt delta i sitt eget lärande. Det kräver att eleverna bygger på befintlig kunskap när de förvärvar ny kunskap.
14. Social konstruktivism
en inlärningsteori som bygger på tanken att mening är både byggd och socialt förhandlad genom interaktioner med andra.
15. Konstruktivism: radikal konstruktivism
kunskap som mental representation:
1a., Kunskap är inte passivt mottagen antingen genom sinnena eller genom kommunikation;
1b. kunskap är aktivt uppbyggd av det kogniserande ämnet;
2a. kognitionens funktion är adaptiv, i termens biologiska mening, tenderar mot passform eller livskraft;
2b. kognition tjänar ämnets organisation av den erfarenhetsmässiga världen, inte upptäckten av en objektiv ontologisk verklighet.
16. Projektbaserat lärande
en ram för att förena annars olika ”delar” av undervisning och lärande., I ” PBL ”lär eleverna genom utformningen, slutförandet (och ofta pågående iteration) av” projekt.”Ett sätt att tänka på PBL står i motsats till traditionella ”enheter” av ” instruktion.’
17. Genetisk Epistemologi
en människa utvecklar kognitivt från födseln under hela sitt liv genom fyra primära utvecklingsstadier; sensorimotor (0-2), preoperativ (2-7), konkret operativ (7-11) och formell operativ (11+). Assimilering (sker genom) införlivande av nya erfarenheter i befintliga mentala schema; boende ändrar mentala schema.
18., Zon av Proximal utveckling
det område av möjligheter som eleverna kan uppvisa med stöd från en lärare.
19. Byggnadsställningar
byggnadsställningar är det stöd som ges under inlärningsprocessen som är skräddarsydd för studentens behov med avsikt att hjälpa studenten att uppnå sina lärandemål.
Se även den gradvisa utgåvan av ansvar
20. Discovery Learning
eleverna får kunskap genom att bilda och testa hypoteser.
21. Meningsfullt lärande
ny kunskap att förvärva är relaterad till/till tidigare kunskaper.
22., Mastery Learning
i Mastery Learning ” får eleverna hjälp att behärska varje inlärningsenhet innan de fortsätter till en mer avancerad inlärningsuppgift.”
23. Utbildningsmål
taxonomi av lärandemål som utbildare ställer för studenter i tre ”domäner”: kognitiv, affektiv och psykomotorisk. Lärande på högre nivåer är beroende av att uppnå lägre nivåer (först). Utformad för att motivera lärare att fokusera på alla tre domäner, skapa en mer holistisk form av utbildning.
24., Radikal Behaviorism
lärande som en process för att bilda föreningar mellan stimuli i miljön och motsvarande svar hos individen. Förstärkning stärker svaren och ökar sannolikheten för en annan förekomst när stimulansen är närvarande igen.
25. Communities of Practice
grupper av människor som delar en oro för en passion för något de gör och lär sig hur man gör det bättre när de interagerar regelbundet.
26., Beläget lärande
enligt Northern Illinois University, ligger lärande är ”en instruktionsmetod som utvecklats av Jean lave och Etienne Wenger i början av 1990-talet, och följer arbetet med Dewey, Vygotsky och andra (Clancey, 1995) som hävdar att eleverna är mer benägna att lära sig genom att aktivt delta i lärandeupplevelsen. Att lära sig är i huvudsak en fråga om att skapa mening från de verkliga aktiviteterna i det dagliga livet (Stein, 1998, para. 2) där lärande sker i förhållande till undervisningsmiljön.”
27., Konversationsteori
en cybernetisk och dialektisk ram som erbjuder en vetenskaplig teori för att förklara hur interaktioner leder till ” kunskap.’
28. Kompetensbaserat lärande
kompetensbaserat lärande är en metod för lärande som fokuserar på faktiska, observerbara färdigheter (eller ”kompetenser”) snarare än ett grepp om begrepp som mäts genom traditionella akademiska bedömningar. Även om masteringskompetenser uppenbarligen kräver förståelse av begrepp, drivs det inte mot det ändamålet.
29., Problembaserat lärande
en metod för lärande där lösningen eller viktiga ”problem”, ofta genom förfrågan och projektbaserat lärande katalyserar lärandeupplevelsen.
30. Platsbaserad utbildning
betoningen av en meningsfull ”plats” (det vill säga en meningsfull för eleven) under inlärningens omständigheter.
31. Frågebaserat lärande
en formell process av förfrågan där frågor bildas förbättras sedan baserat på uppenbarelsen av relevanta, signifikanta och korrekta data.
Se även frågan bildande teknik.
32., Learning Blends/Combination Learning
ett alternativ till traditionella akademiska ”lessons,” combination learning blends är kombinationer av lärande ingredienser (t. ex. ämne, publik, resultat, appar,
en visuell sammanfattning: 32 lärande teorier varje lärare bör veta; en visuell sammanfattning: 32 av de viktigaste Inlärningsteorierna